Gid bann lokal

Balenn ek dofin dan Tenerife : enn sorti lor lamer ki bizin fer kouma bizin

Par lekip Moris Insider·26 out 2026·9 min lektir

Ena zis de-trwa landrwa dan Lerop kot to kapav get balenn sak zour dan lane. Tenerife li enn ladan. Ven minit navigasion depi lakot sid-lwes, plizir santenn pilot whale — bann « balenn-pilot » ar fron ron — pe viv laba, ek zot pa migre : zot la an zanvie kouma an out, ansam ar bann gro dofin (bottlenose) ki'nn tabli la parey. Sa rarite-la finn donn sa bann lamer ant Teno ek Rasca-la tit premie « Whale Heritage Site » dan Lerop. Me li atir boukou dimounn osi, pa touzour pou meyer. Ala kouma viv sa sorti lor lamer-la — sa vre-la, seki respekte 60 met-la — san tronp twa lor bato.

Enn sanktier ven minit depi lakot

Tou pas dan Franja Marina Teno-Rasca, enn band losean apepre 69 500 ekta ki swiv lakot sid-lwes lil, depi Punta de Teno ziska Punta de Rasca, devan sink komin (Buenavista del Norte, Santiago del Teide, Guía de Isora, Adeje, Arona). Fon lamer desann bien vit laba : bann kalmar ki bann pilot whale manze pe viv zis de-trwa kilomet depi bor lamer, ek se sa garmanze dan dilo profon-la ki gard bann zanimo la pou touzour. Sa zonn-la li enn Zonn Spesial Konservasion (rezo eropeen Natura 2000) depi 2011, ek an zanvie 2021 World Cetacean Alliance finn fer li vinn premie Whale Heritage Site dan Lerop — enn rekonesans ki zot donn zis bann landrwa kot dimounn get balenn dan enn fason responsab. Plis ki 20 lespes setase finn deza note laba, depi dofin takte ziska kaselo, san kont bann torti karet ki pas lor sirfas.

Bann rezidan : pilot whale ek gro dofin

De pilot whale lor sirfas devan lakot lwes Tenerife
De pilot whale lor sirfas : bann rezidan pli fidel dan sid-lwes Tenerife. Photo : Tony Hisgett · CC BY 2.0

Star lokal-la apel calderón tropical — pilot whale, Globicephala macrorhynchus. Teknikman li enn dofin bien gro, sosialman li enn balenn : bann group fami kot mama komande, bann mal kat-sink met, enn fron bonbe ki to pa kapav tronpe. Popilasion rezidan dan sid-lwes Tenerife ena ant 200 ek 300 zanimo dapre bann kontaz — pli gran an Lerop, ek enn parmi bann sel dan lemonn ki to kapav gete pre ar lakot sak zour dan lane. Dan lazourne bann group repoze lor sirfas ant de lasas lanwit : to trouv zot pe « dormi » san bouze, bann nazwar an liyn — ek se sa repo-la ki bizin respekte. Bann gro dofin (Tursiops truncatus) partaz mem bout losean dan bann group rezidan, pli zoue, souvan kirye ar bato. Sa de lespes-la zot lakolonn tou bann sorti : trouv zot zame garanti — lamer sa — me bann operater dir plis ki 90 % sorti kot zot inn trouve.

Ki sezon swazir ?

Repons onet : tou sezon bon. Bann pilot whale ek gro dofin zame ale — se sa mem ki fer Tenerife diferan ar bann destinasion ki ena « sezon balenn ». Seki sanze ar kalandriye, se bann lespes ki pase : depi liver ziska printan, dilo Kanari trouv dofin komin, dofin takte Atlantik, rorkal pe pase — ek defwa enn kaselo pli lwin, kot fon lamer tonbe. Seki sanze osi, se leta lamer : lete donn dilo pli kalm ek pli bon vizibilite, liver amenn de-trwa zour divan — me lakot sid-lwes res pli protez lor lil, montagn blok bann alize. Si to ankor pe reflesi lor dat vwayaz an zeneral, nou gid lor kan pou al Tenerife explik bann mikroklima lil ; pou sorti lor lamer li-mem, enn gramatin dilo plat vo plis ki enn mwa « ideal » lor papie.

Kot pou ale : Puerto Colón, Los Cristianos, Los Gigantes

Bann falez Los Gigantes depi lakot, pwin depar bann sorti dan nor zonn-la
Bann falez Los Gigantes : por ki pli pre ar leker zonn observasion. Photo : Diego Delso · CC BY-SA 3.0

Trwa por regroup preske tou bann depar, tou dan sid-lwes, devan zonn proteze. Puerto Colón (Costa Adeje) ek Los Cristianos ena pli gran swa, depi gran katamaran ziska bato pnematik pou ti group ; souvan to zwenn bann zanimo de-trwa mil apre sorti por — akoz sa bann formil de-z-er tan vremem ase. Los Gigantes, pli dan nor, azout dekor : bann sorti pas anba bann falez plizir santenn met ki tom drwat dan losean, ek sa por-la pli pre ar leker band Teno-Rasca. Ena osi de-trwa depar depi Playa San Juan, omilie semin. To swazir por sirtou dapre kot to pe reste : nou gid ki pou fer dan Tenerife plas sa bann marina-la dan zeografi lil, ek sa sorti-la mars bien ar bann laplaz akote dan nou gid laplaz.

Ki bato, ki pri ?

Bann pri ki nou'nn verifie an out 2026 donn enn fourset fiab : kont 30-40 € par adilt pou de-z-er tan lor katamaran ouswa goelet depi Puerto Colón ouswa Los Cristianos, 50-60 € pou de-trwa z-er lor bato ti group, ek anviron 80 € pou enn demi-zourne lor vwalie ar manze ek enn stop pou naze — lwe enn bato antie koumans ver 350 €. Pri-la aste de kitsoz ki konte : groser group-la (enn katamaran 200 plas ek enn bato 10 plas pa rakont mem zistwar) ek kalite lakonpagnman — bann meyer konpagni amenn enn gid ouswa enn biolozist marin ki rekonet bann zanimo ek explik twa seki to pe gete. Fer atansion ar bann formil ki promet tro : naz omilie bann zanimo pa existe legalman isi, ek enn « spektak garanti » se enn signal danze, pa enn largiman.

Regleman : 60 met, 30 minit, pavillon zonn

Enn pilot whale pe sorti dan dilo devan Tenerife, ar so fron ron karakteristik
Fron ron pilot whale : aprosman arete a 60 met — leres, zanimo-la ki deside. Photo : Tony Hisgett · CC BY 2.0

Dan Lespagn, enn dekre rwayal 2007 ankadre observasion setase, ek dilo Kanari se landrwa kot zot sirvey li pli serye. Bann regleman tini dan de-trwa sif : zame apros plis pre ki 60 met ar bann zanimo (« zonn exklizion » ; si enn dofin li-mem swazir vinn zwe devan bato, bato-la debreye), 30 minit observasion maksimum par group, vites redwi, zame koup semin bann zanimo, ek kit zonn-la kouma to trouv premie sign deranzman. Naz ar setase, donn zot manze ouswa tous zot, interdi — pa « dekonseye » : interdi. Bann bato ki ena lotorizasion, to rekonet zot ar pavillon zonn « Barco Azul », ar enn bato ble ek peryod validite lotorizasion lor la : get sa lor ke, tiket dan lame, avan mont abor — se premie refleks. Ek si to trouv enn zanimo blese ouswa esue, enn sel nimero : 112.

Gete san fer ditor (ek profite plis)

Bizin dir li parski li vre : sikse sa aktivite-la pez lor bann zanimo. Bann letid dan zonn-la finn montre enn stres kronik kot bann pilot whale rezidan, ek an 2023 minister lespagnol pou Tranzision Ekolozik finn zele tou nouvo lotorizasion observasion dan band Teno-Rasca — enn moratwar ki ankor an viger, pandan ki bann jet-ski ek bann plezansie prese res vre pwin aveg sirveyans. To pouvwar li sinp ek reel : swazir bon bato. Pavillon zonn verifie, group rezonab, sorti de-z-er tan olie maraton, konpagni ki koz « sans pou trouve » olie « garanti » : sak swa-la finans version respekte sa aktivite-la. Abor, trwa refleks lokal : sorti gramatin (lamer pli kalm, lalimier pli ba, mwins bato pe fer lake otour bann group) ; pran enn konprime kont maloker enn er avan si to sansib — houl Atlantik existe mem kan letan bon ; ek les longvi dan sak premie bann minit, spektak-la zwe ar lizie touni. So plas dan enn itinerer enn semenn ? Gramatin zour lakot lwes, avan Masca ouswa bann falez — se laba ki li transform enn bon zourne an enn zourne memorab.

Moris Insider
Gid ek kart Tenerife, kree ansam ek bann dimoun lokal. Bann vre spot, dan bon moman, ek meteo zour la.

PartazeXFacebookWhatsApp